Sommaren och värmen kommer åter

För många betyder det välförtjänt vila. För er som så är fallet, ta vara på tiden och ladda batterierna. Viktigt att komma ihåg är att stora delar av kommunens verksamhet snurrar på som vanligt, trots sol och värme. Alla ni som får vår välfärden att fungera alla dagar året om förtjänare en stor eloge. Precis som att de flesta av oss tar för givet att rent vatten kommer ur kranen när vi vrider på den, på samma sätt räknar de flesta med att välfärden finns där när vi behöver den. Men det är ingen naturlag. Precis som med vattnet i kranen så ligger det mycket hårt arbete bakom, och vilja.

Jag kan då inte låta bli att komma in på dagens händelser. Jag och sonen har varit med Sara i riksdagen. Vi lyssnade till debatten om sjukförsäkringen. Det kanske inte låter så upphetsande. Men bredvid oss, på åhörarläktarna, satt ett antal personer som noga följde varje ord som sades. Jag känner dem inte, men det märktes att de precis som jag, var märkbart tagna efter att Tomas Eneroth (S) framfört vad han hade att säga. Upprördheten över andras inlagor i debatten delade vi också med varandra. Mina bänkkamrater hade sannolikt, till skillnad från mig, ett starkt personligt skäl att vara där. För dem innebar riksdagsbeslutet en möjlighet till förändring. En chans till ett bättre liv. Politiken blev i detta ögonblick mer verklig än vad den ofta annars kan upplevas vara.

Dessa personer har, likt de många tusentals svenskar ute i landet som drabbats, slutat ta välfärden för given. De vet nu att bara för att man lever i Sverige, landet med det fina internationella välfärdsryktet, så är inte en rimlig ersättning, en chans till rehabilitering och en möjlighet att jobba på sina villkor en självklarhet vid plötslig sjukdom eller skada. Dessa människor vet att ett sådant Sverige inte finns längre. Men från och med idag så vet de att det finns en möjlighet till förändring. Inte att ta tillbaks det gamla, för det var inte perfekt. Men att det finns en möjlighet till något bättre än vad tillväxtens Sverige, tigerekonomin, det förlovade landet med finanspolitisk styrka, allt enligt regeringen, har att erbjuda idag. Men det var oppositionen och de Rödgröna, Socialdemokraterna, som visade att det var möjligt. Inte regeringen. Det var oppositionen som tröttnade på regeringens förhalande och passivitet. Det var inte regeringspartierna som gick sida vid sida med folket idag.  I över ett år har rödgröna krav på förändringar ställts. Regeringen har konsekvent vägrat lyssna. KD försvarar förhalandet i riksdagen idag. Det borgerliga parti som yttrat missnöje med sjukförsäkringen och idag kunde ha röstat för en förändring, men avstod. Idag var ansvarig (m)inister  inte heller på plats.

Idag hände något bra. Sverige blev varmare.  Många människor och deras anhöriga kunde åter börja tro på en samhällsmodell med människovärde och en idé om att människor måste få möjlighet att komma tillbaka utifrån individuella förutsättningar. Kanske är detta början på något nytt. På ett modernt Sverige med gemensam välfärd och individuell hänsyn, samtidigt. Jag hoppas det. Jag tror det. För det är så jag vill ha det.

Samtidigt är det något som gnager inom mig. Stämmer det som skrivs i media? Visste regeringen om konsekvenserna av det beslut de fattade när sjukförsäkringen förändrades, läs försämrades,  under applåder? Tog de beslutet trots vetskap om den fruktansvärda konsekvens det inneburit för många? Om så är fallet är den politiska vidden av det enorm och av historisk dignitet. Hur är en människa som driver igenom ett sådant beslut ihopskruvad? Frågan är om någon får ta konsekvensen av det? Kanske i valet 2014.

I morgon ska jag skriva om arbetets ära och glädje. Om hur vi måste bygga på vår stads kultur och tradition för att möta framtiden. Tills dess. Må väl i värmen.

 

/Jimmy